Ofta förekommande frågor
Om programmering som hobby i allmänhet
Varför ha programmering som hobby?
Den viktigaste orsaken till att ha programmering som hobby är att det är roligt! Med hjälp av programmering kan man förverkliga sig själv via spel och applikationer. Genom att programmera lär man sig vilka problem som är lätta för en dator, men svåra för människor, och vice versa. Programmering kan också hjälpa med problemlösning, logiskt tänkande, och att gestalta matematiska koncept. Programmering innebär inte att man lär sig använda olika tekniska apparater eller att laga datorer. Programmeringshobbyn hjälper dig dock visualisera hur någon har gjort alla de tekniska apparater vi använder, och hur de fungerar – även det att du just nu kan läsa denna text har krävt programmering.
Vem kan ha programmering som hobby?
Alla kan börja med programmering. Det beror på vad du redan kan, hur du borde börja med hobbyn. Se sidan För ungdomar.
Då du väljer ditt första programmeringsspråk ska du fundera på vad du vill programmera. Är du t.ex. intresserad av att göra interaktiva applikationer, statistiska beräkningar, tävlingsuppgifter i programmering, eller dina egna webbsidor? Det viktigaste är ändå att hitta sådana material eller projekt där du kan framskrida naturligt och du trivs med arbetet. I varje fall tar det en viss tid innan du kan tillräckligt mycket för att t.ex. göra en hel spelplattform alldeles själv. Det är också lättare att lära sig nya programmeringsspråk om du redan behärskar ett språk, så för den delen spelar det inte så stor roll vilket språk du börjar med.
Som tumregel kan nämnas att Scratch är en bra omgivning att börja med för alla läskunniga – också vuxna nybörjare kan bekanta sig med grundkoncepten i programmering med hjälp av Scratch. Python och Java är exempel på textbaserade programmeringsspråk som passar nybörjare. Linkki har producerat Python-material (på svenska) för nybörjare. För en introduktion till Java rekommenderar vi kursen "Ohjelmoinnin MOOC" vid Helsingfors universitet, som finns från mooc.fi.
Hurdant stöd behöver barnet för sin programmeringshobby?
Precis som med andra inlärningsområden ligger tyngdpunkten på motivation då man lär sig programmera. Den bästa motivationen för inlärning är den inre motivationen. En elev med inre motivation lär sig, eftersom hen är intresserad av ämnet. Ett barn med programmering som hobby som har inre motivation vill alltså lära sig eftersom hen är intresserad av programmering – inte t.ex. för att hen får någon yttre belöning för att gå på klubben. Barnets eget intresse för programmering är en viktig utgångspunkt för hobbyn.
De vuxnas stöd behövs för att uppväcka och uppehålla motivationen. Ju yngre barnet är, desto mera stöd kan det vara bra att erbjuda för inlärningsprocessen. Bl.a. barnets uppfattning om hur hen lär sig, förmåga att styra sin egen verksamhet och koncentrera sig på ämnet på lång sikt utvecklas småningom med åldern och erfarenheten.
Vi rekommenderar att barnet uppmuntras till insiktsfull inlärning. Det är bra att diskutera med barnet vad barnet har lärt sig under sina projekt. Atmosfären hemma påverkar barnets inställning: det viktigaste är att skapa en positiv atmosfär för inlärning! Det gör alltså inget om du inte själv förstår så mycket av vad barnet lär sig bara du kan visa intresse och stöd för barnets inlärning.
Försök ta dig tid att behandla ämnen som berör programmering tillsammans med barnet. Om du inte har mycket tid över, kan du ändå hjälpa barnet att börja med programmering: Skapa ett användarnamn till Scratch tillsammans. Efter att ni skapat det kan du visa barnet var man hittar material och idéer till projekten. Be ditt barn visa dig vad hen har gjort nu och då, och fråga hur olika funktioner har programmerats. Uppmuntra ditt barn och fokusera på de delar av barnets spel som fungerar som de ska. Diskutera vad barnet lärt sig och vad hen vill lära sig härnäst.
Det kan vara svårt att dra gränser mellan barnets skärm- eller speltid och programmeringstid. Ett sätt är att komma överens med barnet om att hen får spela endast spel hen själv har programmerat under programmeringstiden.
Vilken utrustning behövs för programmering?
Man kan delta i Linkki-klubbarna utan att ha någon informationsteknik hemma. Det är dock lättare för barnet om hen har möjlighet att programmera hemma eller t.ex. på biblioteket. Klubben är dock endast 1-2 timmar i veckan under några veckor, så det är lättare att uppehålla kunskaperna om man har möjlighet att öva sig även utanför klubbtiden.
För att använda Scratch behöver man bara en dator med fungerande kontakt till webben. Musen gör det lättare att programmera, men den är inte nödvändig.
Med verktyget AppInventor kan man göra applikationer för Android-hårdvara, så man behöver en Android-telefon eller -pekskärm för att jobba hemma.
För att skriva Python- eller Java-kod måste man installera Python eller Java på sin dator. Det lönar sig också att installera en passande textredigerare, som Pycharm eller NetBeans. Python kan man också skriva ibland på olika webbsidor utan att installera den. Man behöver inte vara uppkopplad till nätet för själva programmeringsarbetet om man har installerat allt man behöver, men det hjälper ofta om man behöver söka information eller be om hjälp.
Vad kan man hitta på hemma till stöd för programmeringshobbyn?
- Hello Ruby: bok och material
- Code.org: lätta programmeringsuppgifter på nätet för nybörjare
- Kluraklubb-material: handledarguide om Scratch
- Lightbot: en nybörjarvänlig applikation där man lär sig tänka som en programmerare genom att styra en robot (kan fås till mobiltelefon eller dator)
- Code Combat: ett programmeringsspel som man spelar i browsern
Mitt barns programmeringsprojekt fungerar inte som hen vill – vad ska vi göra?
Då man lär sig programmera måste man oundvikligen lära sig lösa problem, då projektet inte fungerar som planerat med detsamma. Det är viktigt att också diskutera detta med barnet. Poängtera åt barnet att problem är vanliga inom programmering och att man inte ska tappa koncepterna då det händer. Genom samtal kan man också påpeka att hobbyn utvecklar barnets förmåga att lösa problem, en värdefull kunskap.
Om projektet inte fungerar som barnet vill att det ska fungera, red först ut vilken funktion barnet försöker skapa och hur hen vill att den ska fungera. Läs över koden (även om du inte själv kan programmera), eftersom själva diskussionen ofta kan hjälpa barnet på spåret. Om det är svårt att hitta en lösning kan man dela Scratch-projekt med Spelkliniken som Linkki uppehåller. Därifrån kan man få hjälp av en handledare. Observera att i sådana fall måste du godkänna att ditt barns Scratch-projekt delas (meddelandet om detta kommer till målsmannens epost, som gavs då ni skapade koder för Scratch). Vid problem kan man också få hjälp från programmeringsklubben. Handledarna i Linkki hjälper gärna till med projekt!
Om klubbutbudet i Linkki
Hur väljer vi den rätta klubben för vårt barn/den unga?
Diskutera valet med barnet/den unga. Beskrivningarna av klubbarna (på finska och engelska) kan hjälpa er välja. Koordinatorerna i Linkki hjälper också gärna med valet och kan svara på frågor via epost, address linkki-kerhot@cs.helsinki.fi, också på svenska.
Vilka språkkunskaper behövs för att delta i programmeringsklubbarna?
Linkki-klubbarna har handledning och instruktioner på finska. Det är alltså nödvändigt att ha tillräckliga kunskaper i finska för att förstå undervisningen i klubbarna. Ibland har vi tvåspråkiga barn som ställer frågor på svenska eller engelska. Handledarna kan svara på engelska och en del kan svara på svenska, så det gör ingenting om barnet/den unga inte kommer ihåg t.ex. enstaka ord på annat än svenska. Tyvärr kan vi inte ge individuell handledning helt på svenska eller engelska inom ramen för programmeringsklubbarna.
Om det finns en färdig grupp med endast svenskspråkiga barn kan det ordnas. Om du önskar skräddarsydd handledning på svenska för en grupp kan du kontakta koordinatorerna i Linkki (linkki@cs.helsinki.fi) och samtidigt berätta närmare om gruppens behov.
Vi bor inte i huvudstadsregionen, var kan vi få programmeringsundervisning?
Linkkis virtualklubb fungerar oberoende av tid eller plats. MOOC i programmering hjälper också med att undervisa programmering på nätet (på finska och engelska).
Under koronatiden har vi också live klubbar i Zoom.
Mitt barn gillar inte matematik, kan hen lära sig programmering?
Matematik och programmering förenas ofta med varann eftersom båda lägger vikt på logiskt tänkande och vikten av problemlösningsförmåga. Algoritmer (d.v.s. tillvägagångsinstruktioner) är också en viktig del av båda dessa vetenskapsgrenar. Instruktioner används ändå också i många andra sammanhang än matematik och programmering. Barnet har vant sig vid att följa en viss ”formel”, t.ex. då hen bakat nånting eller klätt på sig sina kläder i en viss ordning för att gå ut. I grund och botten är det fråga om samma sak: att utföra vissa aktioner i en viss ordning.
För att lära sig programmering behöver man inte vara bra på matematik eller intresserad av det. Inom programmering stöter man på matematik t.ex. i form av koordinater i ett tidigt skede, men man behöver inte behärska aritmetik eller multiplikationstabellen. Programmeringshobbyn kan stöda inlärning av matematik, men man kan också koncentrera sig på projekt som knappt har något med matematik att göra. Vi har dock märkt att klubbmedlemmarna ofta har fått nyt intresse av att tillämpa matematik efter att de lärt sig programmera.
Mitt barn har specialbehov, kan hen delta i en Linkki-klubb?
Alla barn och ungdomar som är intresserade av programmering är välkomna till Linkkis klubbar. Skicka information om ditt barns specialbehov till adressen linkki-kerhot@cs.helsinki.fi, så kan vi fundera tillsammans hur ditt barn kunde få ut det mesta möjliga av en klubb.
Föräldrar kan t.ex. vid behov följa med barnet och delta i klubben. Klubblokalen är tillgänglig för alla. Den visuella Scratch-programmeringsmiljön passar inte synskadade, men med hjälp av ett skärmläsarprogram kan man utföra textbaserad programmering.
